Dammigt

Idag blev det till att plocka rent sovrummet och när det var gjort tog det knappa timmen innan det sågut så här:


Dammigt ,men betydligt större än tidigare. En god rekommendation är att använda andningsmask. Tigersåg, gips, och gammal gullfiber är en ganska bra kombination för dammproduktion. Rätt svettigt också 30-35 grader inne så det är ytterligare ett skäl att inte sova där i natt.



Svett- och dammgubbe

Koltrasten

Koltrastparets först bo ramlade ner, men de gillade läget och byggde ett nytt längre in på samma takfot. De är inte alls skygga, utan ställer gärna upp på en bild :-)



Idag på söndag forsatte vändorna till soptippen/återvinningsstationen, åtta släpkärror har vi kört totalt så här långt. Denna dag  var dottern förstalastare av släpkärran och fotograf.



Rivningsarbetet fortsatte också i värmen och vi rev som planerat färdigt hela norrsidan. Nu har vi ett eternithus ut mot gatan. När sista teglet kom ner fortsatte sonen, på sista sidan av huset, våran östra gavel. Här har förr-förr-förra  ägarna struntat i isoleringen. Vilket gör att vi inte kommer ha någon kliande gullfiber att ta bort när teglet är nere, vad skönt tänkte jag , där jag stod som bäst och packade gullfiber i plastsäckar. Nu visar det sig att det är mycket svårare att få ner tegel, när det inte finns någon sviktande isolering bakom, så då kanske jag föredrar lite kliande, för det är inte långt till duschen. Ny vecka och nya tag imorgon, med den östra väggen.



Det som har hänt invändigt, är att vi har flyttat ner och fått ett provisoriskt sovrum på vår verandra. Ett ytterligare steg med att tömma övervåningen, alltså. Redan tidigare, för flera veckor sedan, tömdes krypvindarna och hallen, strax innan vi rev garderobväggen, den där regniga helgen, som vi snart inte minns.


You load sixteen tons and what do you get?

Ja, kanske inte sexton ton ännu, men vi är nog uppe i dryga två ton till tippen. Idag koncentrerade vi oss på att plocka rent. Kan rekommenderas att göra det efterhand istället för att ta allt på en gång. Det blir lättare att jobba samtidigt som det ger tillfredsställelse i att man verkligen känner att moment efter moment blir klart. Tur att vi har en son som plötsligt fick arbetslust, livet blir enklare så.


Inför lass nummer fem börjar det kännas riktigt bra´


En till i arbete


Två på bild och en bakom kameran nöjda med dagens arbete

Farbror Melker-upplevelse

När det väl börjat svalna på kvällarna har vi forstsatt med huset men inte klarat att sluta innan klockan runnit iväg så det blivit för sent att sätta sig och skriva. Å andra sidan har det väl inte hänt något extraordinärt så de sista dagarna hamnar nu i sammandrag. Det mest spännande var väl att det började surra runt huvudet i tisdags när jag stod på stegen. Som tur var, var det inte getingar, som på Saltkråkan, utan humlor som väl tyvärr får hitta ett nytt hem. Dessutom har vi ett koltrastpar som tycker den nedrivna takfoten på söderväggen är inressant för årets tredje (?) bobygge, hoppas vi inte stör dem för mycket.

Annars har det varit fortsatt rivning av västra gaveln som nu är fri från tegel och eternit. En del takpanel inomhus har också råkat ut för Eva. Så ikväll har vi unnat oss en god middag och semester från rivningsarbetet. Imorgon blir det att köra tegel och murbruk till tippen. Inget man längtar till när det ska bli 25-30 grader, men känns nog bra när det är gjort.
Envis humla som börjar få svårt att hitta hem


Stilstudie från ovan


Astronaut på farligt uppdrag


Rensad västergavel

Efter midsommar blev det röta och eternit

Skönt att komma igång igen, fast det har varit rätt trevligt med midsommar i skärgården också...
Ja, det var väl inte regnet i förra veckan som hade ställt till det, utan säkert någon regnperiod på sextiotalet. Under ena fönstret på gaveln fanns det inte så mycket panelbrädor kvar under tegel och eternit. Spelar egentligen inte så stor roll, det fönstret skulle ändå bytas. Medan Eva frenetiskt bröt tegel iklädde jag mig en läcker overall, andningsskydd och skyddsglasögon och gav mig på eternit. Försökte givetvis vara så försiktig som möjlig, nämnda skyddskläder, vattna för att hindra damm och gå försiktigt och systematiskt fram för att få så stora bitar som möjligt. På två timmar hann vi faktiskt med en hel del....Men dottern såg lite misstänksam ut.....



Regnregnregn

Andra dagen av rivning hoppades vi på bättre väder, men.......
Vi hade bestämt oss för att helt rensa söderväggen från tegel. Det var ju inte så mycket kvar men tyvärr satt det ovanför fönster och altandörr som därmed låg i farozonen. Nu gick det bra även om det vid ett tillfälle såg precis tvärtom ut. Men med hjälp av en masonitskiva skyddade vi fönstren. Efter att ha tagit bort det sista teglet ovanför fönstren, fått vatten från hängrännan i nacken (stupröret blev provisoriskt ditsatt igen) och allmänt urless på vädret gick vi in och angrep ett offer inomhus istället, Så bilderna visa hur en väggfast garderob blir till en tämligen stor vindsöppning. Dagens verktyg: skruvdragare, hammare, kofot och tigersåg



Första rivningsdagen


Efter en och en halv timme


Två timmar


Tre timmar


Äntligen igång! Får ju börja med ett arbete som ger utlopp för aggression och ilska, trodde vi ja. Att få ned fasadteglet har än så länge gått förvånansvärt lätt, gäller bara att passa så att det inte far in något i ett fönster. Ett tips är att kofot istället för huggmejsel är att föredra, både för att få bort fogbruk och för själva nedrivningen.

Hål i väggen

Nu har vi tagit upp ett hål i fasaden. Det känns som ett startskott, nu är vi igång. Visserligen är det hål nummer två, första hålet togs upp bakom ett skåp i köket, för att se om huset behöver förstärkas, inför taklyftet som vi ska göra 14 september, och det behövs.
Vi hade byggföretaget här på möte idag, för att se var förstärkningsreglarna ska sättas upp. Först behöver vi riva fasadtegel, eternitplattor och isolering. Ny isolering ska på plats och huset ska få ett träfasad, men resan dit är lång.
Innearbeten som också måste förberedas är rivning av alla innerväggar och innertak, osv osv...
Eva

Välkommen till vår nya blogg




Berättelsen om hur ett femtiotalshus byter skepnad när den gamla inredda vinden byts ut mot en en riktig övervåning.
I september 2009 planeras själva lyftet men vägen dit är lång. Förhoppningsvis är våra kroppar inte ledbrutna då, utan smärta och vältrimmade.