Eva har gjort ett otroligt arbete med att röja bråte (som jag får köra till tippen). Nu skulle man kunna ta sig en svängom utan spiktrampskor där. Att komma åt det sista att riva kommer att bli en ren fröjd.
 

Samtidigt i en annan del av vinden ser man att det är rätt dammigt fortfarande, men det är bara jag som leter efter värmerör. Det är alltså inte skräp på linsen eller snö i luften som blixten reflekterar.



Efter att ha sågat upp hål i vindens brädgolv och grävt djupt i mineralull och sågspån hittades så småningom rören och till min stora glädje fanns det även avstängningskranar. Förmodligen har de från början gått att komma åt från pannrummet under, (som verkar ha fått nytt undertak genom åren). Så ett tips är att gräva djupare och följa rörens hela längd så kan den som söker finna...



Inte världens mest bekväma arbetsställning men det var väl värt mödan trots kliande armar och svettig andningsmask.